För en mer högupplöst version av videon, besök YouTube.
På gården blir djuren ihopfösta med främlingar på lastfordon. Det är ofta mycket trångt. Upp till 275 grisar kan transporteras i en enda lastbil. Om de är kycklingar eller hönor packas de i lådor. Varje år dör cirka 200 000 djur på svenska vägar när de transporteras till slakt, oftast kycklingar. Det finns en svensk lag att djur får transporteras i högst åtta timmar, men det går att transportera dem längre tid om man följer vissa kriterier.
För många djur är ankomsten till den nya miljön på slakteriet mycket stressande. För att djuren snabbt ska gå framåt blir de ofta slagna med plastpaddlar eller pådrivna med elfösare även om båda sätten är olagliga. Det är vanligt att djur tvingas övernatta på slakteriet. Korna står ofta över natten i trånga endjursboxar, där de inte kan vända sig om eller klia sig. Det förekommer ofta bråk mellan grisar eftersom de kommer från olika platser.
I Sverige är det lag på att alla djur ska bedövas. Det är lätt att få intrycket att detta är smärtfritt men så är knappast fallet. Grisar blir intryckta i en stålbur där koldioxid pumpas in. Veterinären Lina Gustafsson jobbade på Sveriges största grisslakteri. Så här beskriver hon processen: ”Schaktet fylls med gas. Suggorna börjar röra sig oroligt. Först vädrar de någon sekund. Sen kommer skriket. Alla som hört suggor skrika vet att de har starka röster. Jag hör deras skrik varje dag när de bråkar, när de vägrar gå, när någon sugga hoppar upp på en annan eller när det blir skrämda. Men det här är något annat. Det här är ett vrål. De kastar sig fram och tillbaka, göra allt för att försöka ta sig ut, för att få luft. Hela korgen skakar. De hoppar, försöker springa, studsar som kulor mellan väggarna samtidigt som deras vrål skär genom luften. Sen faller de ihop.”
Enligt en studie av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) är den genomsnittliga tiden från att grisarna börjar känna obehag till att de är medvetslösa 2 minuter och 7 sekunder. I samma studie skriver forskarna att grisarnas beteende tyder på ”den högsta möjliga nivån av rädsla och ångest i djurens försök att överleva”. SLU har därför efterlyst mer forskning kring ett skonsammare sätt att bedöva grisar.
Bultpistol är ett vanligt verktyg för att bedöva kor och tjurar på svenska slakterier. Pistolen ska hållas mot huvudet. Vid avfyrning går en metallstång ut som sedan går tillbaka. Tanken är att den ska träffa hjärnan och djuret direkt ska förlora medvetandet. Eftersom det ofta panikslagna djuret rör på sig händer det dock ofta att bultpistolen inte träffar rätt.
Bedövning av fåglar i Sverige går till på två olika sätt. På mindre slakterier hängs de upp i fötterna, vid fullt medvetande. Efter det doppas fåglarna i strömförande vatten. På större slakterier gasas kycklingarna till medvetslöshet med koldioxid.
Blodförlust är dödsorsaken vid all slakt. Det sker för grisar, kor och tjurar genom att slaktaren skär upp halsen. För kycklingar är det en roterande klinga som skär av dem halsen.
Efter dödandet av djuren behandlas kropparna. Grisar skållas efter avblodning och deras borst tas bort genom eldlågor mot kropparna. Djuren skärs upp, organ tas ut och skinnen tas bort.
Hur beskriver branschen själva hur slakten går till? LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, driver Bonden i skolan som de beskriver som ”en unik satsning där elever på ett enkelt och roligt sätt får lära sig var maten på våra tallrikar kommer ifrån och varför vi faktiskt behöver bönder.” Materialet är avsett för barn från förskola upp till årskurs 6. Det är svårt att hitta något i detta material om vad som händer på Sveriges slakterier. På hela hemsidan för Bonden i skolan skrivs endast detta kring slakt av grisar: ”Väl framme på slakteriet lastas de av och går in i grupper om tolv till något som liknar ett pariserhjul med en vägg som sakta flyttar sig så att grisen sänks ner i ett koldioxidbad där den somnar in och dör.” Ett pariserhjul – vilka associationer ger det dig? Hur skulle det vara om de beskrev det som en gaskammare? Koldioxidgasen som ger panik åt grisarna beskrivs som ett ”bad”. Och de skriver att grisarna somnar in. Stämmer det in på beskrivningen ovan som veterinären gav?
För vilda fiskar finns det inget krav på bedövning. På en kommersiell fiskebåt kan ett enda nät ta upp så mycket som 100 000 fiskar åt gången. De längst ner dör av att bli krossade av tyngden av de andra fiskarna. Fiskarna längre upp i nätet dör av kvävning. En holländsk studie visade att det tog mellan 55 minuter och 450 minuter för fiskarna att förlora medvetandet när de väl var uppdragna ur vattnet. “Så tills vidare plågas miljarder fiskar varje år till döds av kvävning som pågår i timmar” säger SLU-forskaren Albin Gräns i en intervju med Djurskyddet Sverige. Djuphavsfiskar dör ofta istället av de stora tryckförändringar genom att organen ibland vänds ut och in.
På svenska fiskodlingar finns det lag på att fisken måste bedövas strupen skärs upp. Det görs oftast genom koldioxid, vilket är mycket smärtsamt och tar lång tid. De dödas sedan genom att gälarna skärs upp och de förblöder. Eftersom bedövningsmetoden är ineffektiv är det inte ovanligt att detta sker när fiskarna är vid fullt medvetande. Koldioxid har dömts ut av Världshälsoorganisationen WHO och EFSA, European Food Safety Authority.
https://www.djurensratt.se/djur-i-livsmedelsindustrin/slakt
Rapport från ett slakteri: en veterinärs berättelse av Lina Gustafsson. Natur & Kultur, 2020.
Studiebesök på dödsfabriken: http://www.xn--ettrfrdjuren-vcb4v.se/blogg/studiebesok-pa-dodsfabriken
Död på löpande band: http://www.xn--ettrfrdjuren-vcb4v.se/blogg/dod-pa-lopande-band
Slakterinspektionen: https://www.youtube.com/c/Slakteriinspektionen
Dold kamera på Skövde slakteri: https://doldkamera.xn--skvdeslakteri-jmb.se/
Dold kamera på KRAV-slakteri Djurrättsalliansen: https://vimeo.com/499656292
Fiskar är de djur som dödas i överlägset flest antal. Till skillnad från andra djur som slaktas för mat i Sverige så räknas inte antalet fiskar som dödas så ingen vet hur många det är. Men under 2020 togs 156 000 ton havsfiskar av svenska fiskebåtar. Det innebär flera miljarder dödade fiskar på ett enda år. När det gäller landlevande djur så är det kycklingar som vi dödar flest av. Under 2020 dödades det 110 miljoner kycklingar. Grisar är den djurart som dödas i flest antal i Sverige av de större djuren i industrin. Varje år dödas omkring 2,5 miljoner grisar på svenska slakterier. Totalt dödades omkring 118 miljoner djur på svenska slakterier under 2020. Slakten av landlevande djur i Sverige har gått upp för nästan varje år. 2010 låg det på 80 miljoner dödade landlevande djur.
Dock har konsumtionen av kött minskat i Sverige på senare år. “Totalkonsumtionen av kött har minskat de fyra senaste åren, från den svenska rekordnivån på 88,4 kg per capita 2016 till 78,6 kg per capita 2020.” Detta enligt Jordbruksverket. Fisk är ej medräknat.
Statistik för dödade kycklingar, hönor och kalkoner
Statistik för dödande av andra djur (förutom fiskar)
Statistik för dödade storboskap
